Är allt Israels fel?

En fängslad katt i Netanya, Israel Foto: Bertil 

Världen upplever 2015 den största flyktingkatastrofen sedan Andra världskriget. Man talar om att den sammanlagda mängden flyktingar i världen nu uppgår till omkring 60 miljoner.

Europa känner sig översköljt av flyktingar från de arabiska delarna av Mellanöstern och Nordafrika. Sanningen är dock att de flesta flyktingarna är fast i sina egna länder eller i grannländerna. Kanske har närmare 1 miljon nått den europeiska kontinenten fram till september 2015.

Flyktingströmmarna har i alla fall väckt européers blandade känslor. Somliga tar emot med givmilda händer och gör allt för att de behövande människorna ska lyckas överleva. Andra blir rädda, gnidna och hatiska, de vill stänga gränserna och bygga staket runt vår trygga världsdel.

Vi svenskar har kanske särskilt svårt att sätta oss in i hur det ser ut runt om i världen med förtryck, korruption, krig, övergrepp etc.
Sverige har blivit förskonat från krig i över 200 år. Det måste vara svårt för en och annan läsare av denna bloggtext som lever utanför Sverige att greppa det. Fred i över 200 år! 

Sverige var omgivet av krig och ockupation under Det Andra Världskriget men lyckades, om än med tvivelaktig politik, undvika att själva bli indragna i den blodiga konflikten. För att försöka åskådliggöra dagens flyktingkatastrofs oerhörda omfattning kan vi jämföra med krigsslutet 1945. 

Omkring 15 miljoner flyktingar rörde sig i Europa 1945, det är väldigt många! Miljoner tyskar drevs västerut, Sovjetunionen ockuperade ett stort antal stater och kartorna ritades om. Hela Polen flyttades västerut och de tyska delarna vid östra Östersjön raderades ut (Ostpreussen, dagens Kaliningrad ) 

Östra Karelen tömdes på finnar. 

Berlin, och Tyskland i stort, delades i två delar och stora ryska befolkningsgrupper flyttade in i ockuperade länder, särskilt till Baltstaterna och östra Karelen (Finland).

Hur många av dagen svenska ungdomar känner till allt detta? Skrämmande få, enligt vad jag kan förstå. Och de vuxna, som borde minnas, tycks ha glömt. Den stora omvälvningen efter kriget har liksom "satt" sig, och idag - efter Tysklands enande - verkar hela historien utraderad. Allt är bara som det är, har det varit på något annat sätt?

Varför tar jag upp denna fråga på en bloggsida som skulle handla om Israel och antisemitism, kanske du undrar? Jo, parallellt med världens flyktingström existerar en grupp människor som kallas "de palestinska flyktingarna". 

Inte nog med det, många av de som flyr från krig och terror i Syrien är samma individer, palestinska flyktingar som bott i läger eller lägerstäder i över 60 år. Eller åtminstone deras förfäder, för de allra flesta flyktingar har inte själva flytt från Palestinakonflikten. De har ärvt sin flyktingstatus av sina föräldrar och förfäder. 

Av alla de som en gång var flyktingar efter den stora konflikten vid Israels bildande 1948 beräknas idag ca 30 000 vara i livet. Ändå har skaran av de som räknas som palestinska flyktingar ökat till ca 5 miljoner. Sätt den siffran i relation till den miljon som nått Europa. En orimlig utveckling.

UNRWAs huvudlager i Jerusalem Foto: Bertil

Dessa människors väl och ve administreras av ett särskilt FN-flyktingorgan vid namn UNRWA (The United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East, bildat 1949), en unik organisation som arbetar vid sidan av UNHCR (bildat 1950), FNs organisation för världens alla övriga flyktingar.

Som du kanske vet har Förenta Nationerna sjösatt en plan som handlar om att förvandla hela jorden till till ett paradis fram till 2030. Du kan läsa mer om detta bl a HÄR

All fattigdom ska utrotas liksom all hunger, alla ska må bra, få utbildning, uppleva jämställdhet osv. Jag antar att en av följderna blir att alla flyktingar får fast mark och trygghet under fötterna. 

Jag hoppas innerligt att de lyckas. (Men jag tror inte de gör det)

Det lär inte lyckas om inte UNRWA avvecklas och uppgår i UNHCF istället. De palestinska flyktingarna borde ha rätt att slippa vara flyktingar i all evighet och få en rimlig chans att rota sig och bygga en framtid. FNs mål kommer att omintetgöras så länge UNRWAs regelsystem finns, istället kommer antalet flyktingar naturligtvis att öka och öka och öka... helt i onödan. Såvida inte syftet att bevara de palestinska flyktingarna är att använda dem som ett slagträ för att svärta ner Israels rykte som en fördrivande, aggressiv krigsmaskin. Tyvärr tror jag just detta är syftet. 

Gång efter annan återkommer jag till det dagliga svenska radioprogrammet "Ring P1", (Sänds i skrivande stund vardagar 09.30-10.00 Sveriges Radio Program 1) där vi svenskar får möjlighet att vädra våra åsikter om vad som helst rakt ut i etern. Programmet lär vara ett av de radioprogram som har högst lyssnarsiffror i Sverige.

Fredag 4 sept uttryckte en person följande frågeställning angående flyktingströmmen till Europa och tumultet i Ungern de senaste dagarna : 

"-När jag var ung var det ungrare och judar som var flyktingar. Hur kort är minnet? Hur många flyktingar tar Israel emot?"

Frågeställningen andas en Israelfientlig ton, eller är jag överkänslig? Är frågan relevant? Då jag inte räknar med att komma fram om jag skulle försöka ringa till Sveriges Radio för att svara på frågan, tar jag vara på möjligheten att göra det här.

Mitt svar: Under de senaste åren har över 60 000 afrikanska flyktingar med livet som insats flytt genom Afrikas länder till Israel. Utan mat eller pengar, genom öknar och undan kidnappare har deras mål varit det enda land de tror sig kunna leva i - Israel. Läs min artikel i ämnet 25 jan 2014 HÄR

Men framför allt, under hela Israels existens har landet faktiskt tagit emot miljoner flyktingar, och inte minst från arabiska nationer.
JUDISKA FLYKTINGAR.
Inte för att det var krig eller svält i deras hemländer. Nej, det var bara för att de var judar. De fick inget eget FN-organ till hjälp, som för all framtid sörjde för deras väl, de fick klara sig själva. Kanske ändå inte förresten; till Israel var de välkomna. Där integrerades de, de fick lära sig språket, fick utbildning, hem och en framtid. Allt det som de arabiska flyktingarna från konflikten 1948-49 nekats av sina bröder i Libanon, Syrien, osv.
Observera dessutom att arabstater - typ Saudi-Arabien - uttryckligen nekar att ta emot flyktingar från dagens konflikt,

Hade Israel öppnat sina gränser på vid gavel mot Syren och med öppna armar stått som en välkomstkommitté hade troligen inte flyktingar varit de första som marscherat in i landet.
Tanken är lika naiv som att tro att om Israel helt drog sig bort från Judéen och Samarien (Västbanken) skulle det bli fred i Mellanöstern, något som många svenska politiker och debattörer på fullt allvar faktiskt påstår.
Å andra sidan har Israel behandlat skadade soldater från båda sidor i Syriens interna konflikt och hjälpt skadade och behövande civila från Syrien under hela konflikten. Havande kvinnor har fött sina barn i hemlighet på israeliska akutsjukhus på grund av den egna havererade sjukvården och sedan hjälpts tillbaka till sina hemorter. Om de hade blivit påkomna att ha tagit emot hjälp av israelerna skulle de själva råkat illa ut av den Israelhatande omgivningen. Situationen är komplicerad för den Syriska civila befolkningen.

Vi svenskar är idag otroligt bortskämda sett ur ett internationellt perspektiv.

Vi verkar ha svårt att begripa hur tillvaron ser ut för väldigt många av vår planets innebyggare. De flesta människorna har det inte som vi svenskar är vana vid. Eller som någon träffsäkert uttryckte det: 

Krig är inget som inträffar mellan långa perioder av fred. Nej, fred är något som inträffar mellan långa perioder av krig!