Flyktingar från Afrika protesterar

Den senaste tiden har verkligen varit händelserik runt om i världen.

Det fruktansvärda kriget i Syrien och den märkliga fredskonferensen i Genevé får konkurrens av allvarliga kravaller i Kiev, politiska massmord i Egypten, Burma och Irak samt tal om fred i Sudan.

En händelse som dock inte fått något större utrymme i svensk media gäller protesterna i Tel Aviv av asylsökande afrikaner. Stora grupper av demonstrerande människor, kanske över 10 000, har högljutt krävt en bättre behandling.

Foto: Getty Images, BBC News

Bakgrunden är att mellan 50 000  och 60 000 afrikaner tagit sin tillflykt till Israel. Många har tagit sig fram till fots genom flera länder, från t.ex Sudan och Eritrea. De har flytt från politiskt förtryck, fattigdom, krig och förföljelse. Många av de flyende har blivit kidnappade av gangsters i Sinaiöknen och under dödshot har familjerna i hemlandet tvingats betala stora summor pengar för att offren skulle släppas. Ibland har dessa sedan istället dödats när pengarna överlämnats.  

Väl framme i Israel har de inte fått asyl, de är papperslösa och räknas som illegala invandrare. Flera hundra har internerats av de Israeliska myndigheterna i väntan på utvisning, andra har erbjudits enkla inkvarteringar i ökenområdena i södra delen av Israel. 

Flera Israeliska politiker har försvarat myndigheternas syn, och många ortodoxa judar har protesterat under förevändning att den judiska statens befolkningsstruktur kommer att rubbas om alltför många ickejudar tillåts stanna i landet. 

Naturligtvis vaknar kritikerna när de får chansen, särskilt på kommentarsplatser på internet och i debatten här i Sverige. Ännu en anledning att kritisera Israel. De finns de som kallar Israel för en apartheidstat på grund av just denna "affär". 

Det är fruktansvärt att människor tvingas fly från sina hem.
Jag råkade personligen lära känna en man i Israel som flytt från ett afrikanskt land tillsammans med sin fru. De lämnade sina två barn kvar hos släktingar och de har ännu inte, efter 6 år, kunnat förenas igen.
Mannen flydde undan hotet om att tvångsrekryteras till armén och tvingas deltaga i ett krig som förmodligen skulle kräva hans liv. De gick till fots under 3-4 månader, fick mat av hjälpsamma människor efter vägen, och undgick islamistiska terrorister och kidnappare. 

Det enda landet där de trodde sig kunna leva säkert i var Israel. 

Eftersom de är utan pass är de tvungna att jobba "svart", israeler har hjälpt dem att skaffa en lägenhet och inkomst. De är rädda, inte i första hand för den israeliska polisen, utan för att hemlandets myndigheter skulle hitta dem och mörda dem. Läget är onekligen hopplöst.

Det är värt att notera att Israel inte per automatik skickar hem flyktingar av detta slag, men myndigheterna är mycket misstänksamma mot illegala invandrare som kommer smygande genom Sinaiöknen på nätterna. Många gånger är det terrorister som försöker passera gränsen i syfte att utföra våldsdåd i Israel. Oftast tycks det vara Hamasmedlemmar från Gaza som tar sig genom Egyptiskt territorium mot Israels gräns.
Israel uppför ett staket längs hela gränsen mot Egypten i öknen för att stoppa lönnmördarna men detta kommer förstås också att försvåra för de afrikanska flyktingarnas att nå Israel.

Istället för att ensidigt kritisera Israels hållning borde den fria världen sätta press på alla skurkstater, inte minst i Afrika. Diktaturer som leker med innevånarnas liv, suger ut ländernas tillgångar och missköter hela nationer. Det internationella samfundet och FN verkar vara helt handlingsförlamade när det gäller att sätta galna potentater på plats.
Ta folkmordet i Rwanda 1994 som exempel, eller dagens Syrien.
Flyktingarna från länderna runt ekvatorn passerar nu det ena landet efter det andra i vetskap att de inte kan stanna p g a hotet från myndigheter, klaner eller gangsters. Många vill till Israel. 

Men det är Israel som får den mesta kritiken.

Israel beskylls för att inte vilja ta emot flyktingar. Här kan jag citera Golda Meir ur sin självbiografi: "Hörsägen och propaganda är en sak, fakta en annan!"

Tel Aviv, grundad 1909 av några judiska immigrantfamiljer i sanddynerna norr om Jaffa  Foto: Bertil

Israel har tagit emot miljoner flyktingar genom åren. Judiska flyktingar.
Det har skapats arbete, bostäder, skolgång och ett nytt hemspråk. Under några årtionden fick den unga, fattiga nationen ta emot utblottade och förföljda människor från hela världen. Vad de tillsammans åstadkommit är anmärkningsvärt.
Efter andra världskriget tog den unga staten emot spillrorna av Europas förföljda judar, för dessa människor fanns inget annat alternativ. Många länder stängde sina gränser och att leva kvar i en antisemitisk omgivning var inget alternativ efter Förintelsen, marken brände under deras fötter.

I samband med Israels utropande 1948 uppstod också en mycket stor flyktingström från arabvärlden, en judisk flyktingvåg som var större än den arabiska som lämnade det nybildade Israel.
Jag brukar kalla dem "de glömda flyktingarna". Drygt 850 000 judar tvingades lämna sina hem i ett flertal arabiska, muslimska länder. Ca 600 000 av dem rotade sig i Israel.

Sedan tog man emot en stor mängd judar bl.a från Jemen och Etiopien. 

Den senaste strömmen av invandrande judar till Israel kom från det kollapsade Sovjet, minst 550 000 efter 1989. (Det finns källor som talar om upp emot en miljon.)

Varför var just dessa människor välkomna? Jo, för att ingen annan ville ta emot dem! För att den säkraste platsen för dem var/är den judiska staten Israel.

Immigrationen till Israel av judar från t.ex Frankrike och Ungern men även från Sverige kommer att öka i en nära framtid. Det börjar bli för farligt att bo kvar, Israel tycks trots krigshot och terror vara ett seriöst alternativ för dessa människor på grund av antisemitismen som sprider sig över klotet.

Mitt hjärta brinner för de lidande flyktingarna från Afrika. Min hjärna säger att det dags att lägga verklig kraft på att att förbättra levnadsvillkoren för människorna i Afrika så de slipper fly från sina hem, råka illa ut i fientliga grannländer eller segla över Medelhavet i odugliga båtar till Europa.

Saker och ting har ofta flera sidor och det finns en djupare historisk klangbotten till Israels hållning i frågan om flyktingar.
Afrikanska och arabiska.
Och judiska.