För eller emot?

Det finns väldigt många vänföreningar till Israel runt om i världen. 
Sekulära, judiska och kristna. Religiösa eller politiska. Eller politiskt obundna. 

Transportvagn till Auschwitz
Yad Vashem i Jerusalem
Foto: Annika Sörensson

Inte nog med det, det finns i Sverige en helt ny typ av organisation: "Unga muslimer mot antisemitism". Grundare är Malmökillen Siavosh Derakhti, drygt 20 år gammal, som fick upp ögonen för problemet med antisemitismen i sin omgivning och gjorde något storartat. En mycket kompakt beskrivning av hans verksamhet: 
Han talar med unga muslimer, berättar för dem om Förintelsen och tar med dem på studieresor till bl.a Auschwitz. 

Som ett hedersbevis för det orginella initiativet tilldelades han ELSA-priset 2012, en utmärkelse som utdelas av Svenska Kommittén Mot Antisemitism, (SKMA) prissumman är för närvarande 20 000 kr. 
Han är väl värd pengarna!

Vad bokstavskombinationen ELSA står för vet jag inte i skrivande stund (jag har faktiskt letat) men jag har en dotter med det namnet, så i mina öron klingar det mycket vackert.    Länk: Läs Intervju med Siavosh här

Jag hoppas också att Siavosh talar med många äldre muslimer från Mellanöstern, inte bara unga muslimer. 
De äldre kanske också skulle behöva höra något som en motvikt till den hatpropaganda de matats med i sina hemländer. 

En intressant detalj i hans resonemang är att judar i Sverige inte ska behöva känna sig hotade på grund av vad staten Israel driver för politik. Det är naturligtvis helt rätt tänkt, men det verkar samtidigt vara självklart att man ska vara kritisk till Israel. Det är som om tanken på att Israel någonsin gör något rätt inte kan tänkas.

Jag är medlem i Samfundet Sverige Israel, och vi ägnar vår energi åt att sprida kunskap och positiva vibbar om Israel. Vi berättar om alla innovationer och forskningsframsteg som sker i Israel, berättar om hur det är att leva där och att göra affärer där osv, osv. 
Det finns anledning att nämna kultur, författarskap och andra samhälleliga företeelser. Uppslagen om ämnen till föreningens välbesökta föredrag och samlingar tycks aldrig ta slut.

Den judiska gruppen i Malmö borde naturligtvis kunna vara hur Israelvänliga som helst, utan minsta risk att råka illa ut. Det är liksom inte självklart att alla är negativa till Israel.

Stranden i Ashdod vid Medelhavet  Foto: Bertil

I själva verket älskar miljoner människor - världen över - Israel. 
De åker dit på semester, träffar vänner och släktingar, besöker alla fantastiska historiska platser eller badar vid de underbara stränderna. Eller tillhör föreningar på hemmaplan, föreningar som gillar och talar positivt om Israel.

Israels vänner, och Shalom över Israel, två svenska kristna organisationer som jag också är medlem i, fokuserar sitt Israelintresse med Bibeln och den kristna tron som bakgrund och drivkraft. 
Det finns många andra organisationer världen över, naturligtvis även många judiska, t.ex Förenade Israelinsamlingen-Keren Hayesod. 

Vid olika högtider strömmar människor till Israel från hela världen och jublar över det faktum att Israel mot alla odds, fortfarande och ännu en gång, existerar. 
Orsaken till det är densamma som varför föreningen "Unga muslimer mot antisemitism" bildades, nämligen förekomsten av antisemitism runt om på jordklotet.

Samtidigt finns det raka motsatsen. 
Vi upplever idag hur forna tiders nazistiska och främlingsfientliga grupper blommar upp igen. Uniformerade, osminkade fascister som är stolta över sina tilltag. 
Samtliga Europeiska länder dras med dem, partier och grupper som ökar i antal och storlek. I vissa länder tar de sig in i parlamenten med den nuvarande demokratins hjälp, men på den framtida demokratins bekostnad.
Även rena intresseorganisationer, som Svenska Palestina-grupperna, får i vårt demokratiska samhälle naturligtvis obehindrat propagera för sina ståndpunkter, men de har tyvärr inte ett enda gott ord att säga om Israel. 
Ibland (men sällan) tar jag ett djupt andetag och dyker ner på deras hemsida för att informera mig om läget. Där är det syrefattigt, så man kan inte stanna så länge och det krävs ett enögt cyklopöga för att kunna se något i det grumliga vattnet.

Om det arrangeras en proisraelisk demonstration på stadens torg, uppenbarar sig automatiskt en motdemonstration som högljutt försöker störa Israelvännernas högtidstal och glädjeyttringar. Polisen gör oftast ingenting utan ligger lågt och hoppas att den dåliga stämningen inte ska eskalera. Undrar vad som skulle hända om Israelvänner uppträdde lika odemokratiskt på ett PLO-möte på stan? Det är intressant att uppleva hur Israel - detta lilla pytteland - kan röra upp så ofattbart starka känslostormar, trots att världen ser ut som den gör i övrigt.

Foto:Björn Lindahl, Aftonbladet

Jag kom att tänka på händelsen i Härnösand i augusti 2013, då någon okänd person i ett obevakat ögonblick hängde propalestinska halsdukar runt halsen på det intet ont anande svenska kungaparet. Den arabiska texten betydde enligt tidningsartikeln: 
"Vår al-Aqsamoské - inte deras tempel!"

Efter ett par minuter insåg de kungliga vad som skett och någon medhjälpare tog diskret hand om problemet och avlägsnade halsdukarna. Det hela utmynnade i någon tidningsrubrik, obligatorisk kritik från Svensk Israelinformation och sedan glömdes händelsen bort av medierna. Som vanligt.

Just denna händelse har ett par (o)lustiga poänger.

1. Muslimska företrädare brukar ju kategoriskt förneka att det någonsin har funnits ett judiskt tempel på Tempelplatsen. Varför då ens agitera om ett tempel som - enligt deras åsikt - varken har funnits eller kommer att få byggas?

Kön till säkerhetskontrollen
vid Tempelberget  Foto: Bertil

2. Tempelberget i Jerusalem har varit under kontroll av Jerusalems Waqf, den muslimska myndighet som regerar över Tempelberget, i obruten tidsföljd ända sedan 1187. Dess överhuvud är den muslimske muftin av Jerusalem. 
Så vart vill agitatorn komma med budskapet på halsdukarna? 
Muslimerna har ju sin al-Aqsamoské och makten över den.
Judar har inte sitt tempel och har enligt judisk lag inte ens rätt att vistas, och definitivt inte be, uppe på berget. 
(Jag har själv stått under den israeliska förbudsskylten, i kön för ickemuslimska besökare till Tempelberget) 

Men tänk om texten på halsdukarna istället varit hebreisk: 
"Vårt tempel - inte deras moské!" 

Vad tror du hade hänt då? 
Jag har inget svar -  jag ställer bara frågan.