 |
| Bedjande soldater vid Västra Muren Foto: Bertil |
Det är dags att summera året som har gått och se fram mot det nya.
Blir det någon förändring i omvärldens syn på den judiska staten Israel?
Och vilken syn har omvärlden på Sverige? Det var val riksdagsval i Sverige den 9 september 2018.
Ett par veckor senare befann jag mig i Israel.
Ett par veckor senare befann jag mig i Israel.
Alla som vill besöka Västra Muren vid tempelplatsen i Jerusalem måste passera en säkerhetskontroll. Väskor och jackor genomlyses i en maskin likt dem som finns på flygplatserna, och själv måste man passera en metallbåge och tömma alla fickor på en bänk. Allt för att vapen och annat destruktivt inte ska kunna nå de tusentals besökare som vill uppleva den speciella platsen.
Säkerhetskontrollen utförs av israeliska soldater eller beväpnad militärpolis. Vid ett av tillfällena frågade en trevlig ung soldat var jag kom ifrån, det syns förstås att man är en utländsk turist.
"Sverige," svarade jag varvid soldaten visade upp ett brett leende. "Det är ju där ni inte kan komma överens," svarade han roat och lite skadeglatt.
Tydligen hade valresultatet i Sverige redan spritt sig ända till en menig soldat i Jerusalem. Vad han syftade på var ju att inget parti hade fått egen majoritet och att ingen ny regering hade kunnat bildats under de drygt två veckor som gått sedan valet.
Spontant slog det mig, men jag vet inte om jag tänkte högt eller för mig själv: "Ska du säga? Som om ni kan komma överens här i Israel? Eller i Mellanöstern över huvud taget?"
Jag kunde då aldrig drömma om att vi fortfarande, nu vid årsskiftet, inte har kommit ett enda steg närmare en lösning. Sverige går, vad det verkar, mot ett extraval som kan förändra den politiska kartan fullständigt. Den som lever får se.
 |
| Fågelskådande vid Hula-sjön Foto: Bertil |
Men sedan vår Israelresa i oktober har även Israel drabbats av turbulens kring regeringen, och nyval väntar även där den 9 april 2019. Premiärminister Benjamin "Bibi" Netanyahu har regerat med en skakig allians mellan flera partier, en koalition som inte håller, bland annat på grund av att Bibis taktik i konflikten med Hamas av vissa regerings-medlemmar bedömts vara för vek. Alltså tvärt emot den bild som ges av honom i svensk media, där han målas ut som krigshetsare enbart på grund av sin ställning som ledare för "den onda ockupationsmakten Israel."
Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen; när jag är hemma i Sverige tänker jag ofta på konflikter och lösningar kring det olösliga frågan om fred i Mellanöstern, och en permanent upplösning av ämnet Israel-Palestina. Men när jag befinner mig i Israel upplever jag bara närvaron i landet, njuter av platser, människor och värmen. Konflikten förpassas i tankevärlden till utkanten, långt ifrån fokus.
Jag menar inte att man ska gå omkring och blunda för sakernas tillstånd men jag har personligen hittills aldrig upplevt eller sett något av den bild som ofta presenteras i medierna hemma. Det kan ju naturligtvis ändras i framtiden. Men trots allt känner jag mig säkrare att strosa runt var som helst i Israel, till skillnad mot var som helst i vissa svenska städer eller stadsdelar. Jag upplever närvaron av beväpnade vakter och poliser som ett skydd, inte som ett hot. Men tänk den dagen det inte längre behövs.
Jag hör samtidigt mina israeliska vänner tala om rädslan för krig men också deras förhoppningar om ett fredligare och säkrare nytt år.
 |
| Skärmflygare mellan husen i Netanya Foto: Bertil |
Turismen ökar ständigt till det heliga landet. Till och med svenska resebolag har börjat annonsera Tel Aviv som det nya stora innestället bland sina resmål, vem kunde tro det för några år sedan? Fler och fler uppfattar Israel som en perfekt mix av sol, stränder, historia, kultur, mat och uteliv. Allt från sportiga äventyr i öknen till fågelskådning vid Hulasjön, och allt däremellan. Cykeltävlingar i Golans berg, dykning i Röda havet, vindsurfing och skärmflygning vid medelhavskusten som exempel.
Israel erbjuder naturligtvis den bibliska historien på ort och ställe med alla de legendariska platserna men också så mycket mer än det. BDS-rörelsens (Bojkott, Desinvestring och Sanktioner) ansträngningar möter motstånd hos fler och fler världsartister som vill erbjuda sin publik i Israel möjligheten att se och höra dem live; det musikaliska utbudet, alltifrån opera till rockmusik, är stort. För att inte tala om konst och kultur i ett brett perspektiv.
Vänskapsförbundet Sverige-Israel, där jag försöker vara så aktiv jag orkar har ett motto, nämligen att göra Sverige till Europas Israelvänligaste land. Dit är det väldigt långt, men medlemsantalet ökar och fler och fler suger åt sig informationen och kunskaperna om hur det egentligen förhåller sig.
Min ambition är att fortsätta publicera inlägg på denna blogg, och om du gillar den: sprid den för sakens skull; kampen mot antisemitism och för Israels rätt att existera.
De är själva kärnfrågorna i mitt intresse för Israel, förutom min bakomliggande kärlek till Bibelns land och folk.
Har du förresten tänkt på vad en israelisk soldat kan tänkas be om där han eller hon står vid Kotel - Västra Muren? Att vinna nästa krig? Jag vill tro att han ber om en varaktig fred.
Därför önskar jag alla - Israelvänner och alla övriga - ett Gott Nytt År 2019.
